tisdag 25 september 2012

Den om kastanjekärlek

Ja, ända sedan jag var liten så har jag älskat kastanjer! Träden, "frukten", äta den (jo, vattenkastanjer alltså) och färgerna på hösten! Jag gick i Slottsparken som liten med mamma och mormor, plockade kastanjer i timmar för att sen gå hem och göra små djur, välja ut de slätaste för att lägga i mammas jacka. 
Jag önskar att jag hann gå ut och plocka kastanjer med min son, men av någon anledning så hinner alltid hösten förbi oss innan vi får plockat några. Och hur man gjorde djur kommer jag knappt ihåg längre, men visst måste det varit så att man gjorde hål till tändstickorna med en sax innan man stack ner dem, eller? 

På väg till och från skolan åker vi förbi lilla Svedala och vid stationen ligger en gammal lagerbyggnad men innan någon börjar skälla på mig för att jag kallade byggnaden gammal, så ska jag villigt erkänna att jag inte har en aning om, om den används idag eller bara står där! Ok?? 
Vid denna byggnad står en stooor kastanj (ja, två egentligen) så jag försökte mig på ett litet mobilfoto idag!  Så här ser jag höstens kastanjer.


Jag älskar det gula, röda, gröna i en salig blandning! Hur färgerna verkar bli mer levande ju kallare det blir och hur till och med luften gör att färgerna förstärks på något vis! Ja, jag älskar sommaren och värmen och solen och stranden och picnic och grillning... Men så himla mycket hinner vi ju inte med på sommaren, det regnar ju bara!? Då tackar jag hellre ja till en kall, klar höst med vackra färger och det där kalla när man andas in och hur det biter lite i kinderna. 
Höst! 
Härligt!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar